Regelverket
En översikt av den hållbarhetslagstiftning och de standarder som påverkar den europeiska och nordiska skärmbranschen.
Nordic Ecological Standard (NES)
Nordic Ecological Standard (NES) är en enhetlig hållbarhetsrapporteringsstandard som alla nordiska filminstitut och regionala fonder har enats om. Den etablerar ett gemensamt ramverk för att mäta och rapportera miljöpåverkan från film- och TV-produktioner i hela Norden.
Vem omfattas?
Alla produktioner som söker offentlig finansiering från nordiska filminstitut och regionala fonder, samt alla produktioner som producerar för programbolag som antagit standarden.
Vad ska rapporteras?
Utsläppsrapportering över produktionsaktiviteter, inklusive energiförbrukning, transport, material och avfall — enligt en standardiserad metodik som gäller i alla nordiska länder.
Tidslinje
De nordiska filminstituten och allt fler programbolag kräver nu NES-kompatibel rapportering. Produktioner som söker offentlig finansiering eller producerar för anslutna programbolag ska rapportera sina utsläpp enligt denna standard.
Produktioner som inte uppfyller NES-rapporteringskraven riskerar att förlora tillgång till offentlig finansiering och programbolagsuppdrag i hela Norden. Green PFM kan hantera NES-utsläppsrapportering som en integrerad del av våra produktionsfinansieringstjänster.
Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD)
CSRD är kärnan i EU:s agenda för hållbarhetstransparens. Direktivet antogs i slutet av 2022 och ersätter och utvidgar avsevärt det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Företag som omfattas av CSRD måste redovisa detaljerade miljö-, sociala och styrningsdata enligt europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS).
Vem omfattas?
Stora företag, alla företag noterade på EU-reglerade marknader och vissa icke-EU-företag med betydande verksamhet i EU.
Vad ska rapporteras?
Växthusgasutsläpp, energiförbrukning, miljörisker, social påverkan, styrningspraxis — rapporterade enligt standardiserade ESRS-ramverk.
Tidslinje
Progressiv infasning från 2024, med rapporteringsdeadlines som bestäms av företagets storlek och noteringsstatus.
Bristande efterlevnad kan resultera i ekonomiska påföljder enligt nationella genomförandelagar. Utöver påföljder riskerar företag att uteslutas från offentlig upphandling, finansiering och samarbetsmöjligheter.
OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande
OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet utgör ett statligt förankrat ramverk som vägleder företag att identifiera, förebygga och mildra negativa effekter på mänskliga rättigheter, miljö, arbetsförhållanden och styrning genom hela sin verksamhet och sina värdekedjor. Även om det är en rekommendation snarare än bindande lagstiftning erkänns den allmänt som den internationella referensstandarden för ansvarsfullt företagande och ligger till grund för EU-lagstiftning som CSDDD.
Företag som inte följer OECD:s vägledning riskerar skadat anseende, uteslutning från ansvarsfulla investeringsportföljer och förlorat förtroende hos intressenter. Efterlevnad fungerar alltmer som en de facto-förväntning på marknaden.
Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag (CSDDD)
CSDDD går längre än rapportering. Det kräver att företag aktivt identifierar, förebygger och åtgärdar miljö- och människorättsskador i hela sina värdekedjor. Detta inkluderar direkt verksamhet samt uppströms och nedströms affärsrelationer.
Företag måste implementera policyer för tillbörlig aktsamhet, inrätta klagomålsmekanismer och rapportera om sin riskhantering. Bristande efterlevnad kan resultera i administrativa sanktioner och civilrättsligt ansvar.
EU-taxonomin för hållbara verksamheter
EU-taxonomin tillhandahåller ett vetenskapsbaserat klassificeringssystem som definierar vilka ekonomiska verksamheter som kvalificerar sig som miljömässigt hållbara. Den fungerar som referensram för investerare, företag och beslutsfattare för att bedöma den miljömässiga prestandan hos ekonomiska verksamheter.
Företag som omfattas av CSRD måste rapportera andelen av sina intäkter, kapitalutgifter och driftsutgifter som är taxonomianpassade.
Ytterligare regelverk
EU:s regelverk inkluderar ytterligare skyldigheter som avskogningsförordningen, förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) och sektorsspecifika miljöstandarder. Dessa regelverk utgör en del av den bredare europeiska gröna given, som siktar mot klimatneutralitet till 2050.
Behöver ni hjälp att navigera regelverket?
Vi hjälper er att förstå vilka regler som gäller för er produktion och vad ni behöver göra.
Kontakta oss